Vi åkte ut på äventyr,

vi åkte pulka i hagaparken,

åt lunch i koppartältet

och besökte fjärilshuset.

Det blev en skön dag full av aktivitet.

Vi hade fjärjärilshuset alldeles för oss själva,

 vi hälsade på papegojor,

 giftiga grodor, matade fiskarna

och stannade vi upp en stund så satte sig en fjäril på axeln.

Underbart i regnskogsmiljö, ljust och varmt. :-)

Vi åkte spontant iväg på upptäcktsfärd,

iväg till gärdet och Riksidrottsmuseet.

Dit dom har flyttat den populära "testa på" utställningen från tekniska museet.

Vi var helt ensamma på museet denna dag, helt fantastiskt.

Redan på parkeringen möttes vi av nåt kul.....

...en massa kanoner!

Vi lekte i parken utanför och åt medhavd lunch.

Sedan var det dax att utforka....

vi provade att åka slalom, dansa på dansmatta, åka i en väldigt stor rutchkana, 

snurra så vi blev yra, krypa in i mörker.......o.s.v 

En lyckad dag! Igen!

Verksamhetsberättelse

Barn, musik och rörelse.

MUSIK

Musiken är en källa till glädje, vilket är viktigt för det lustfyllda lärandet. Barnen blir glada och börjar dansa och rör sig till musiken, vilket leder till att de automatiskt övar upp sin motoriska färdighet.

Musik är uppskattat av barnen och är en stor glädjekälla, vilket jag anser är viktigt för barns lärande och utveckling. Motoriken hör ihop med musik. Musiken sätter igång kroppens rörelser och motoriken hos barn redan innan de kan gå. Barn älskar att röra sig till musik och de blir då bättre på att behärska sina rörelser till musiken. I en musiksamling har barnen ofta svårt för att sitta still och därför ingår någon form av motorisk aktivitet när jag sjunger med barnen. Även som pedagog är det viktigt att utföra kroppsrörelser. Jag använder rytmlekar och instrumentlekar för att barnen ska tränas motoriskt. Rörelser till musik är bra, dels för att låta deras musikuppfattning få förmedlas med kroppen och dels för att i den lustfyllda musikstunden utveckla barnens motorik. Rörelser gör att sången blir mer levande och ger stöd för språkinlärningen. Genom att ha rörelsesånger får barnen bland annat stimulans i motorik, rytm och språk.

Man behöver inte särskild kunskap om musik för att arbeta med den.

Det handlar inte om att musiken är målet utan vad man kan åstadkomma genom musiken, att kunna se möjligheterna. Motorik, koordination och kroppsmedvetenhet utvecklas när vi rör oss till musik. Barns grovmotorik förbättras när de får motorisk träning och fysiska aktiviteter. Barnen får bättre koordination. Rytmiken är något som hör ihop med musik och den motoriska utvecklingen. Rytm och rytmkänslan visar sig bland annat när vi går, hoppar och dansar. Rytm är en upprepande rörelse som skiftar mellan musklernas spänning och avspänning. Upprepningar av rytmiska rörelserhjälper barn att utveckla sin förmåga att styra sina muskler. Det leder till att barn får det lättare att utveckla sina motoriska färdigheter.

LEK

Leken är viktig! Lekarna stimulerar och ut-vecklar barnens kroppsliga rörelser. Jag använder leken som ett pedagogiskt hjälpmedel. Leken väcker glädje, kärlek och är meningsfull för att bidra till barnens utveckling och lärande. Rörelselekar med sång ger barnen en uppfattning om sig själva och omvärlden.

Alla delar av daghemsverksamheten kan bestå av lekar som kan leda till barnens utveckling och förståelse. Detta är något som jag har som uppdrag.

I läroplanen står att:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan.”

MILJÖN

Närmiljön bidrar till att utveckla barnens motorik. Lekplatsen är viktig eftersom den ger barnen motoriska utmaningar.

I läroplanen står det att: denplanerade utemiljön ska ge möjligheter till barns behov av fantasi, kreativitet och lek. Det står även att: ”Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande.”

Vi har lekstuga, gungor, sandlåda, rutschkana och trampbilar. Här finnas redskap som bland annat cyklar, hopprep och bollar. Allt detta bidrar till att trädgården erbjuder till aktiviteter som tränar alla barnens motoriska färdigheter. Jag tar vara på barnens spontana aktiviteter för att den motoriska utvecklingen ska påverkas positivt. Jag är med i barnens lek för att ge fler förutsättningar till rörelseupplevelser och även social utveckling.

Detta står i läroplanen :

Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter.”

I läroplanen står även att utemiljön ska ge möjlighet till lek, kreativitet och fantasi både i planerad utemiljö och i naturmiljö.

Vi arbetar med utemiljön både i skogen och i trädgården. Att vara i skogen är viktigt för barns grovmotoriska utveckling. I skogen har barnen roligt och det är spännande samtidigt som de tränas motoriskt. Barnen klättrar på stenar, stubbar, kliver över grenar och får gå på ojämn mark. Naturen har mycket att erbjuda för att stimulera den grovmotoriska träningen. Jag kan uppmuntra barnen till att exempelvis balansera på stockar. Att träna balans är viktigt i barnens grovmotoriska utveckling. Barns balanssinne har betydelse för kroppshållningen som kan övas upp genom att gå på ojämn mark. Min erfarenhet är att barnen tycker det är roligt att vara i skogen, de tycker det är spännande vilket gör att de utmanar sig själva, de springer runt, hoppar över stenar och stockar. I skogen är allt gratis, det är bara fantasin som sätter gränser.

AKTIVITETER

Spontana aktiviteter kan vara promenader ute i naturen där barnen ges tillfällen att öva grovmotoriska rörelser. Där finns den naturliga lekutrustningen, som exempelvis att gå på stockar, rulla nerför kullar och kliva på ojämn yta, vi kan träna balansförmåga och koncentrationsförmåga som ingår i den motoriska inlärningen. Motoriska aktiviteter bidrar till att barnen lär känna sin egen kropp och kroppens möjligheter, vilket har betydelse för hur barnen ser sig själv, sin självbild och sitt självförtroende. Jag planerar, organiserar och leder aktiviteter utifrån barnens nivåer. För att barnen ska känna motivation till fysiska aktiviteter skapar jag en positiv atmosfär och rörelseglädje.

RÖRELSE

I förskolan bör de motoriska grundrörelserna som exempelvis hoppa, åla och springa bli automatiserade. Barn behöver träna alla kroppens rörelser, med musik och lek kan detta göras på ett roligt sätt. Kroppsliga rörelser är något som stimuleras genom olika rörelselekar. Barnen leker bättre ju mer deras rörelser är utvecklade. Detta är bra att träna med olika rörelselekar och olika motoriska färdigheter som exempelvis en hinderbana där barn kan träna på att krypa, klättra och balansera. Detta är ett bra tillfälle att observera barnens motorik. Jag observerar och ser vad varje barn klarar av och vad de behöver träna mer på.

MOTORIK

Motorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörelserna som barn utvecklar främst i daghemmet är att springa, klättra, balansera och hoppa. Finmotoriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken. Barn tränar sin motorik i varje rörelse de gör, det kan vara att klättra, pussla eller att använda kniv och gaffel. Min roll i daghemmet blir att stimulera, utmana och stötta barn i deras utveckling.

Läroplanen för förskolan säger att: barnen ska få stöd och stimulans i deras motoriska utveckling

Det är intressant att se barnens motoriska utveckling både när det gäller den grov- och finmotoriska träningen. Vi utför grov- och finmotoriska rörelser som exempelvis gå, springa, hoppa, måla och pärla. Detta är något som jag arbetar med för att utveckla barnen motoriskt.

I läroplanen för förskolan står det följande: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning”

Det är viktigt att ta vara på den finmotoriska träningen som finns i förskolans vardag. Ett exempel är klädsituationer, där uppmuntras barnen att klä på och av sig själva. Barnen behöver olika utmaningar, för någon handlar det om att trä i armen i jackan och för någon annan att kunna knäppa knappar på kläderna. Att se varje individ och ge dem individuella utmaningar.

Ett annat exempel på en vardaglig situation är vid maten. Vid matsituationen tränas barnens finmotorik och handgrepp genom att lära sig hantera besticken. För de minsta barnen handlar det om när de plockar upp maten med fingrarna och sedan genom att lära sig äta med bestick. För de äldre barnen handlar det även om att kunna dela maten själva.

Finmotoriken hos barnen tränas mest i den fria leken inomhus. Genom olika material som jag erbjuder barnen, tränar de på handgrepp och finmotoriska rörelser. Det är viktigt för att barnen ska lära sig att hålla i en penna på rätt sätt för att sedan kunna lära sig att skriva. Material som alltid finns tillgängligt i daghemmet är pussel, lego, pärlor, pennor och saxar. Barnen lär sig att greppa föremål med helhands- och pincettgreppet. För att stimulera dessa grepp menar hon att barnet exempelvis kan plocka med pärlor, måla och rita, klippa och bygga med små klossar.

Jag använder musik som ett medvetet hjälpmedel i arbetet med barnens motoriska utveckling. I samlingen används mycket musik som på olika sätt stimulerar motoriken och är en glädjekälla för barnen. Barnen tränar både sin grov- och finmotorik genom rörelsesånger. Jag använder olika

lp-skivor, spelar instrument och även sjunger själv tillsammans med barnen på samlingarna. Grovmotoriken tränas i sånger med stora rörelser till, som exempelvis sträcka sig, krypa, gå och springa. Finmotoriken tränas i sånger med fingerrörelser till som i sångerna Imse vimse spindel och I ett hus i skogens slut. Rörelser i musiksamlingar är bra på två olika sätt. Både för att barnen kan ha svårt för att sitta still och för att det samtidigt tränar deras motorik. Min medverkan i rörelserna är viktigt för att få med mig barnen. Barnen ser på mig och lär sig på så sätt hur rörelserna ska utföras. Lärande sker genom samspelet mellan oss. Jag anser att musiken är ett bra verktyg eftersom det finns glädje i musiken. Barnen blir glada när musik används, de blir engagerade i aktiviteten. Jag tror att det blir ett bättre lärande när jag själv deltar aktivt med glädje, vilket gör mig till en förebild och vägledare.

Barnen gillar att dansa till musik. Det blir motorik utav musik eftersom barnen spontant vill dansa och röra på kroppen när de hör musik. Jag utmanar barnen genom att ibland styra vilken slags musik de ska dansa till. Barnen får dansa efter musiken, är det lugn musik blir det lugna och långsamma rörelser och motsatsen när snabb musik spelas. Barnen dansar efter den känsla de får när de hör musik. De olika känslor vi får av musiken leder till olika slags rörelser. Barnen blir glada, dansar och rör sig till musiken. Musiken är en källa till glädje vilket är viktigt för barns lustfyllda lärande.

Ur läroplanen:

Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling.”

Jag anser att det är viktigt att läroplanen speglar sig i min verksamhet, eftersom det är utifrån den som jag ska arbeta efter. Jag använder läroplanen på ett medvetet sätt. På så sätt visar jag att jag är engagerad och intresserad av att ge barnen goda förutsättningar till lärande och utveckling.